IMG_8612_c

Imorse när jag skulle operera mig var jag ju såklart lite extra nervös och orolig. Soldaten skulle skjutsa mig till sjukhuset och jag skulle vara där 07.15 vilket betydde att vi behövde åka till sjukhuset och lämna mig först innan Ylva lämnades till förskolan.

Vi stressade ut ur lägenheten allihop och de sista trapporna ner frågade jag Ylva om hon ville att jag skulle hålla henne i handen. Då tog hon min hand i sin och log, sen la hon den på sin lilla kind och tittade på mig.

– Jag tycker om dig mamma! Sa hon och så gick vi tillsammans ner för de få trappstegen ut ur porten. Mammahjärtat var helt fyllt av värme och glädje. Hur kunde hon veta att det var precis i den sekunden som jag behövde det allra mest? Underbara unge!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

Post Navigation